Nemus
Igår var första promenaden med Nemus.
Han har fram tills nu bara gått i hagen. Den ända sysselsättningen har varit vid morgon och kväll, mellan stallet och hagen.
Nemus är en häst som behöver hitta sig själv. Kunna behärska sig själv.
Han har gjort som vi människor sagt för att skydda sig från straff.
Han har en vilja och vet precis vad han vill, men tagit den lätta vägen för att slippa konflikter.
En helt annan form, än vad Vera hade när hon kom till mig två helt olika sätt att jobba fram.
Jag vill att han ska hitta sig själv. Han ska inte behöva känna att jag vill kräva någonting av honom hela tiden.
Han ska kunna gå utan att bli rastlös och få den inre stressen.
Den inre stressen ska han jobba bort själv, för att få ett bredare perspektiv på sig själv. Även lite behandling vissa kvällar, har han fått.
Under denna tiden har han gnagat på träden, varit helt hysterisk om jag tagit ut Vera först. För att han är rädd att bli själv förgott.
Vera har varit en klippa i detta arbetet. En lugn och trygg individ. Hon har verkligen hittat sig själv. Hon har även hjälpt Nemus med behandlingar för att bli bättre. Så att jag i min tur har fått behandla Vera för att hon har haft ont.
Nemus har blåst upp sig något otroligt om han sett eller hört andra hästar. Han har blivit 1 meter högre.
Det är något jag inte tål. Man ska inte behöva visa sig sådan för någon annan. Man ska kunna vara sig själv.
Ett par, tre gånger på gårdagens, ganska korta, promenad blåste han upp sig och gnäggade.
Jag gjorde saker så han koncentrerade sig på något annat.
När vi nästan var hemma, såg Vera honom och gnäggade. Han tittade, utan att resa sig, men gnäggade inte tillbaka.
Otroligt framsteg på några veckor.
Han får klart gnägga om han vill, men inte blåsa upp sig.
